Håligheter

Tomhet, hål, och kroppar. Det handlar ponton 3/2026 om. 

Karin Neander och Cornelia Oxhammar följer upp evighetsdiskussionen från förra numret med ett samtal om medvetande och kropp (när medvetandet har en dålig dag går det ut över kroppen och kan orsaka våta kinder. Eller när kroppen går igenom smärtor lider medvetandet i sin lilla bur).

Banoo Pirzadeh Berggren gestaltar inre tomhet i en asdoftande serie (Tack för att du var ett vittne till min hunger och mina ytliga/barnsliga känslor), medan Emilia Sånning diktar om att vara urgrävd (Hade jag inte tillräckligt många hål redan?). 

Alma Nilsson Petrusson skriver en novell där kärleken till en krukväxt krackelerar (Hennes en gång stora palats har vandaliserats av det jag bär på min kropp och allt jag inte orkar göra)

Margo McNaughton illustrerar tomhetstemat med blackout-poesi, och medverkar dessutom med en text om tandhålens historia (Om du vill kan du ta en titt i min käft och se mitt personliga arkiv)

och Nyah, Stockholms rödaste poet, bidrar med en essä om konsten att dö med avstamp i bland annat Madame Nielsens och Anna Odells konstnärsskap (Döden har inga begränsningar och särskilt inte inom konsten).

Här publiceras också ny poesi från redaktionens Edouard Zeitoun, Selma Rörbecker och Caspian Florby, samt Ida Lunds historiska exposé om stumfilmen The General, hundra år i år. Till numret har Ida även recenserat Rachide Benzines Mannen som läste böcker. 

Emilia Sånning skriver numrets namnkrönika, och Alma Nilsson Petrusson gör numrets Tycker om text. De insända bidragen kommer från Didar Aziz, Wynja Liljegren, Tage Finnholm, Omana Lundqvist Simbizi, My Wennerberg, Ella Liljebladh, Daisy Forsman, Elliot Mnasser Baltzer, Max Rappinger Davies, Muhammed Eren, Miriam Holmgaard Zetterqvist, Marvine Kristiansson Fridolin, Frida Eriksson, och Isa Moberg. 

Sist men inte minst: ponton bjuder in-författare är Ellika Lagerlöf, som medverkar med ett utdrag ur sin kommande roman Erling AB. Och omslagsbilden är ett verk av Margo McNaughton.