Något som inte stämmer

Här är de igen, orden som gör uppror, orden som är utrop. Sofia Pappa ger en introduktionskurs i khemiriska (Här ser gatorna ut som dina gator, politikerna låter som dina politiker och tv-programmen debatterar om samma ämnen. Människorna beter sig som de brukar och tunnelbanetanten låter som hon brukar. Ändå är det något som inte stämmer),

vår önskeförfattare Maj Lundgren skriver om läsningens motigheter och möjligheter (Jag hade stora problem med orden och fick ljuda mig fram. Ofta struntade jag i att läsa hela ordet utan såg bara de första två bokstäverna och fyllde i resten själv. Det misstaget kan jag fortfarande göra).

Rikard Elefalk förklarar vad den svenska skolan kan lära sig av Nadejzda Tolokonnikova (Precis det som Pussy Riot handlar om, att en annan värld är möjlig, att en sekulär stat är möjlig, att ett politiskt system som inte är baserad på en människas okränkbara auktoritet är möjligt, att jämlikhet och jämställdhet är möjligt, precis det handlar också Teorierna om, det handlar filosofin, det handlar humanioran om),

Ben Solimanaznavi pratar med Pooneh Rohi om hennes roman Araben (Jag skulle vilja förmedla den här känslan som man får varje gång det pratas om oss som om vi är ett problem. Rubriker som ”hur vi ska lösa problemet med invandringen” eller ”hur mycket invandring tål Sverige?” handlar ju om oss. Det är ju vi som är invandrarna. Det sätter sig fysiskt i kroppen, får en att liksom gå på ett mindre självklart sätt, sätta ner foten lite mer försiktigt på trottoaren),

Lovisa Florin slits mellan fiolen och skrivmaskinen (Poesin plockas ur luften, känslorna tas ur sitt sammanhang och skrivandet föder ett lugn. En sinnesstämning byter form, stelnar, sjunker in i papper, blir sorterbar i form av ord. Bussen rusar vidare ut på motorvägen, skarp kurva. Jag lägger en beskyddande hand över fiolen),

Erik Vernersson författar rimmad kosmotragik om livets uppgång och fall (Först var det kul; vi koreograferade / nydanande steg i biologiska baletter / där virvlande bakterier briljerade; / det pirrade vid spiroketers piruetter; / nitrater och fosfater gick i serpentiner / kring långa kolhydrater och vridna proteiner. / Dansbanan intogs av steptokocker som bar bländande berlocker; / Vartenda ett av ursoppans alster trådde animerade valser),

och Lilly Tembe skriver om språk som härkomst och hem (Låter som att jag är en språklig nationalist men nej, för engelskan har ju också blivit ett hem, hem är där man bor nu. Jag får ju pirr i magen av vackra ord som softspoken och magnificent. Dessutom är det mer internationellt, ett hem med fler rumskompisar).

Numrets insända bidrag kommer från Linnea Svensson, Måna-Märta Nilsson, Evelyn Ferrilli, Mira Sjögren, Linn Lily Syd och Jenny Eriksson. Omslagsbilden står Sofia Pappa för.