Slaskens

”Det blir för snällt. Slätstruket. Att hela tiden matas med något som är väldigt förenklat, det tror jag kan döda inspiration och kreativitet.” Den kritiken har barnkulturforskaren Malena Janson mot dagens barnfilmer. Selma Rörbecker har intervjuat henne till detta nummer, som till kontrast lyfter det obekväma, texturrika, grusiga. Temat är SLASK. 

Matilda Ingermark tolkar slask med tjocka lager akrylfärg, och Karin Neander skriver om ätstörning som ett slasktillstånd (Jag får inte längre panik av oförutsägbarhet och inställda planer. Trots det vandrar jag fortfarande i slasken från snön jag smälte i mina kokande händer).

Margo McNaughton tar kallsupar av storstäder i sin dikt (Jag velar in och ut ur fas med min hemstad som månen gör när hon drar fingrarna genom Östersjöns vågor)

och Paloma-Eliott Majchrzak Nilsson skriver uppluckrande kärleksdikt (vi sa vi två tills vågorna slutat slå / och vi två tills det inte finns någon asfalt o stå på / vi sa du o jag / igenom alla regniga dagars slag). Dessutom tar hen oss till numrets andra spår – film – genom en topplista av Youtubes bästa klipp sedan starten för 20 år sedan. 

Ida Lund analyserar kultfilmer om kvinnors hämnd (den bästa hämnden är när kvinnor står i solidaritet med varandra) 

och Nyah Einarsson skriver en smärttyngd hyllning till den nyss bortgångne filmskaparen David Lynch (din frånvaro ekar så att gardinerna dallrar och den får ögonen att bli alldeles vita, eftersom vi inte längre kan drunkna i konstnärens universum).

Dessutom återvänder Elis Monteverde Burrau som ponton bjuder in-poet, 10 år efter förra gången vid hans debut. (Låt bara orden föda sig själva, oändligt, om ni fattar vad jag menar.)

och numrets insända bidrag kommer från Dario Raffaelli, Klara Dahlén, Albin Salmi Persson, Maja Johansson, Agnes Comstedt, Filippa Malmberg, Annie Sarafian, Ella Soutkari, Valentina Högdahl Holm, Signe Lou Grundemar, Ylva Sandén, och Matilda Åmossa. Omslagsbilden är ett verk av Karin Neander. Moa Zhang har skrivit numrets namnkrönika.