2020-06-10  |  Linnea Sjöberg, 19 år, Göteborg

Dagen är död, natten en oas

Våren är tom; det slösas solljus och blomster på en

framtidsångrande smitthärd

 

Stranda i skoldatorn eller

dra täcket över huvet

vältra dig i skam och svett;

tänk på dina gamla, dem du smittat, din svarta lunga

 

Tystnad förtär, min nedsläckta lägenhet.

Jag minns det i varje suktande, kippande andetag:

att leva är att långsamt dö.

 

 

Jag trivs i ofrivilligheten, i natten får man längta

 

 

bloggen
Högljudda grannar och uteblivna studentfiranden Maria Lorentzon

Under våren har en mängd texter sänts in till oss och som vanligt har vi i redaktionen läst, funderat och diskuterat vilka som ska publiceras i det kommande numret. Det har varit en ovanlig vår vilket återspeglas i många bidrag. Vi har fått in dikter om… Läs mer

Äldre inlägg
Visa alla blogginlägg »